MAKTEN ÖVER VÅRDEN HOS TRETTON PERSONER 

 

Beslutsfattandet i Österbottens välvärdsområde har i huvudsak koncentrerats till tjänsteinnehavarna och styrelsen. Detta trots att fullmäktige är välfärdsområdets högsta beslutsorgan. En del resulotioner och smärre ändringar kan fullmäktige göra till besluten, men i huvudsak fattas besluten i den form de föreslagits. Förtroendepersonernas makt har centrerats till 13 personer.  

 

Beslutsfattandet styrs av förvaltningsstadgan. I detta nu har organisationen decentraliserats förutom fullmäkgie och styrelsen till ytterligare fyra nämnder och sex sektioner. Man kunde alltså föreställa sig att sotedemokratin kan förverkligas på ett ypperligt sätt. En närmare granskning påvisar dock att sektionerna och nämnderna knappast har någon beslutsrätt.  Uppgifterna innebär närmast beredning av ärenden och att dessa antecknas för kännedom. Visst förekommer det undantag, men väldigt få sektioner har möjlighet att fatta rätta beslut. Man har inte velat eller vågat delegera ärenden till enheter med sakkunskap. Har dett varit en målsättning eller inte? Var och en får avgöra det själv. Jag kan dock inte låta bli att anmärka att den politiska makten inom Österbottens välfärdsområde innehas av ett parti.

 

I början av vintern förverkligade Österbottens välfärdsområde en omfattande enkät angående framtidens förvaltningsmodell.  Jag anser att förvaltningsstadgan borde förnyas. Nämnderna och sektionerna borde ovillkorligen få fler verkliga möjligheter att fatta beslut. Ett gott ledarskap innebär bland annat att man vågar delegera ärenden. Därmed motiverar och sporrar man folk att delta i skötseln av gemensamma ärenden.