perjantai 28. maaliskuuta 2025

LASKELMAT EIVÄT PUOLLA YÖPÄIVYSTYKSEN SULKEMISTA

 LASKELMAT EIVÄT PUOLLA YÖPÄIVYSTYKSEN SULKEMISTA

 Pietarsaaren sairaalan yöpäivystyksen jatkuminen on jälleen kerran noussut otsikoihin. Tässäkin lehdessä eri henkilöt ovat ottaneet kantaa sairaalan tulevaisuuteen Sairaalahan toimii tällä hetkellä niin sanotusti tilapäisellä jatkoajalla. 

Pietarsaaren yöpäivystyksen jatkuminen on enemmän kuin tärkeä Pohjanmaan hyvinvointialueen pohjoisosan asukkaille. Ensinnäkin minusta ei ole esitetty vakuuttavia laskelmia, jotka todella tukisivat yöpäivystyksen lakkauttamista. Toisekseen, jos yöpäivystys lopetettaisiin, se tarkoittaisi todennäköisesti vieläkin massiivisempaa potilassuuntausta Soiteen. Se taasen heijastuisi entistä negatiivisemmin hyvinvointialueemme talouteen. Yhtälö ei pidemmän päälle toimi. Ennen sulkemiskeskusteluja tulisi perin pohjin selvittää myös sairaankuljetuksen toiminnot. Tehokkuutta tai taloudellisuutta ei ole se, että ambulanssimme ”tahkoavat” melko usein Vaasan ja Pietarsaaren väliä.

Pohjanmaan hyvinvointialueen johtokunnan jäsenet keskustelevat julkisuudessa pääasiassa sosiaali- ja terveydenhuollon asioista. Hyvä niinkin. Tärkeitä asioita. Mutta enpä ole juurikaan nähnyt kannanottoja pelastustoimesta. Siitäkin huolimatta, että pelastustoimi kuuluu tärkeisiin peruspalveluihin. Huomattavaa on myös, että pelastustoimi on sisäisen turvallisuuden keskeinen tekijä. Kriiseissä pelastustoimi on lähes poikkeuksetta aina etulinjassa. Siksi myös pelastusloimen ja palokuntien resurssit sekä ihmisten turvallisuusosaaminen on varmistettava jatkossakin. Sen voisi aloittaa esimerkiksi hyvinvointialueiden ja kuntien välisen yhteistyön kehittämisellä.

Tulossa on kaksi tärkeää vaalia. Toivottavasti valinnat osuvat henkilöihin, jotka haluavat ainaisen jarruttamisen sijasta kehittää ja hakea ihmisläheisiä ja toimivia vaihtoehtoja.. Valinta on Sinun

                       


INGA BERÄKNINGAR STÖDER EN INDRAGNING AV NATTJOUREN

 

INGA BERÄKNINGAR STÖDER EN INDRAGNING AV NATTJOUREN  

Fortsättningen gällande nattdejouren vid Jakobstads sjukhus står återigen på rubrikerna. Även i denna tidning har olika personer tagit ståndpunkt till sjukhusets framtid. Sjukhuset fungerar ju i detta nu så att säga på en tillfällig tilläggstid. En fortsättning på nattjouren i Jakobstad är ytterst viktig för invånarna i de norra delarna av Österbottens välfärdsområde. 

För det första anser jag att inga tillförlitliga beräkningar har presenterats, vilka verkligen skulle stöda en indragning av nattjouren. Och för det andra, ifall nattjouren skulle indras, så skulle det sannolikt innebära en ännu massivare patientstyrning till Soite. Och det skulle återigen återspeglas allt negativare i Österbottens välfärdsområdes ekonomi. Denna ekvation kommer inte att fungera på långsikt. Innan man diskuterar en indragning borde man i grund och botten utreda även sjuktransportens funktioner. Det innebär inte att det är effektivt och ekonomiskt att våra ambulanser ofta kör i skytteltrafik mellan Vasa och Jakobstad.  

Medlemmarna styrelsen för Österbottens välfärdsområde diskuterar i offentligheten i huvudsak om det som gäller social- och hälsovården. Bra så. Viktiga frågor. Men jag har knappast sett åsikter om räddningsväsendet. Detta trots att räddningsväsendet hör till viktig basservice. Märkbart är även det att räddningsväsendet utgör en central faktor gällande den interna säkerheten. Under kriser står räddningsväsendet nästan utan undantag alltid i frontlinjen, Därför bör räddningsväsendets och brandkårernas resurser samt människornas säkerhetskunskaper säkras även i fortsättningen. Detta kunde påbörjas t.ex. med utvecklandet av samarbetet mellan välfärdsområdena och kommunerna.  

Vi har två viktiga val framför oss. Förhoppningsvis valet faller på sådana personer som istället för en kontinuerlig uppbromsning vill utveckla och söka människonära och fungerande alternativ. Valet är ditt.  


 .  


lauantai 1. maaliskuuta 2025

SOTEN PÄÄTÖSVALLAN KESKITTYMINEN


  

Pohjanmaan hyvinvointialueen päätöksenteko on pääasiassa keskittynyt viranhaltijoille ja hallitukselle. Siitäkin huolimatta, että valtuusto on hyvinvointialueen ylin päättävä elin. Joitakin ponsia ja pikku muutoksia valtuusto voi esityksiin tietenkin tehdä, mutta pääpääosin päätökset menevät läpi esitetyissä muodoissaan. Luottamushenkilövalta on keskittynyt 13 ihmiselle.

Päätöksentekoa ohjaa hallintosääntö. Tällä hetkellä organisaatio on hajautettu valtuuston ja hallituksen lisäksi neljää lautakuntaan ja kuuteen jaostoon. Voisi siis kuvitella, että sotedemokratia toteutuu mainiosti. Lähempi tarkastelu kuitenkin osoittaa, että jaostoilla ja lautakunnilla ei juuri ole päätäntävaltaa. Toimenkuvat perustuvat lähinnä asioiden valmisteluun ja tai niiden tiedoksimerkitsemiseen. Poikkeuksiakin tietty on, mutta hyvin harvalla jaostolla on mahdollisuus oikeisiin päätöksentekoihin. Asioita ei ole haluttu tai uskallettu delegoida asiantuntijayksiköihin.  Onko se ollut tarkoituksenhakuista vai ei? Jokainen tehköön omat arvionsa. En kuitenkaan voi olla huomauttamatta, että Pohjanmaan hyvinvointialueen poliittinen valta on yhden puolueen hallussa.

Alkutalvella Pohjamaan hyvinvointialue teki laajan mielipidekyselyn tulevaisuuden hallintomallista. Minusta hallintosääntö tulee uudistaa. Lautakunnille ja jaostoille tulee ehdottomasti lisätä todellisia päätöksentekomahdollisuuksia. Hyvä johtaminen on muun muassa sitä, että asioita uskalletaan delegoida. Tätä kautta motivoidaan ja kannustetaan ihmisiä osallistumaan yhteisten asioiden hoitamiseen. 

 MAKTEN ÖVER VÅRDEN HOS TRETTON PERSONER 



 

Beslutsfattandet i Österbottens välvärdsområde har i huvudsak koncentrerats till tjänsteinnehavarna och styrelsen. Detta trots att fullmäktige är välfärdsområdets högsta beslutsorgan. En del resulotioner och smärre ändringar kan fullmäktige göra till besluten, men i huvudsak fattas besluten i den form de föreslagits. Förtroendepersonernas makt har centrerats till 13 personer.  

 

Beslutsfattandet styrs av förvaltningsstadgan. I detta nu har organisationen decentraliserats förutom fullmäkgie och styrelsen till ytterligare fyra nämnder och sex sektioner. Man kunde alltså föreställa sig att sotedemokratin kan förverkligas på ett ypperligt sätt. En närmare granskning påvisar dock att sektionerna och nämnderna knappast har någon beslutsrätt.  Uppgifterna innebär närmast beredning av ärenden och att dessa antecknas för kännedom. Visst förekommer det undantag, men väldigt få sektioner har möjlighet att fatta rätta beslut. Man har inte velat eller vågat delegera ärenden till enheter med sakkunskap. Har dett varit en målsättning eller inte? Var och en får avgöra det själv. Jag kan dock inte låta bli att anmärka att den politiska makten inom Österbottens välfärdsområde innehas av ett parti.

 

I början av vintern förverkligade Österbottens välfärdsområde en omfattande enkät angående framtidens förvaltningsmodell.  Jag anser att förvaltningsstadgan borde förnyas. Nämnderna och sektionerna borde ovillkorligen få fler verkliga möjligheter att fatta beslut. Ett gott ledarskap innebär bland annat att man vågar delegera ärenden. Därmed motiverar och sporrar man folk att delta i skötseln av gemensamma ärenden.